Vi fick en smart bebis som tidigt insåg att det inte är någon idé att vara morgonpigg i ett hus fullt av sjusovare. Vi får ställa väckarklocka för att hinna i tid till förskolan och försover oss ofta ändå, det hjälper inte att ha bebis.
Så när jag igår kväll sa till A att jag väntat hela veckan på att det ska bli fredag, då Knappen är hemma också, så att vi slipper gå upp så var jag rätt säker på att det vankades sovmorgon idag.
Det skulle jag inte ha varit. Klockan sju stod bebis upp i sängen, pekade med hela handen och skrek "Titta!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar